Bukfetma kan vara relaterat till testosteronbrist

Testosteronbrist hos män kan orsaka en rad olika besvär, däribland bukfetma.

Bukfetma innebär hälsorisker

Med bukfetma menas en kraftig övervikt som till stor del sitter i magen och runt midjan. Bukfetma innebär ännu större risker än fetma med vanligt underhudsfett, eftersom det ökar risken för att drabbas av följdsjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och sömnapné. Bukfett är också skadligt på så sätt att det påverkar blodtryck, blodfetter och försämrar insulinets förmåga att bryta ner sockret i kroppen. Bukfettet kan även gå in i blodet och orsaka skador på blodkärl samt påverka leverns och bukspottskörtelns funktion.

BMI och midja-höft-kvoten

En vanlig metod för att bedöma om någon lider av fetma är genom att mäta dennes BMI. Personer med ett BMI mellan 25 och 30 räknas som överviktiga, medan personer med ett BMI på över 30 bedöms lida av fetma. Övervikt räknas inte som en sjukdom medan fetma gör det. BMI räknas ut genom att multiplicera patientens kroppslängd i meter med kroppslängden längd i meter och därefter dividera patientens vikt i kilo med det talet, till exempel 100 kg / (1,8 m x 1,8 m) = BMI 30,9.

Att fastställa bukfetma

För att fastställa om en patient har bukfetma används också den så kallade midja-höft-kvoten eller waist-hip-ratio (WHR) som komplement till BMI. Kvoten räknas ut genom att dividera midjans omkrets i cm med höftens omkrets i cm, till exempel 110 cm / 100 cm = WHR 1,1. En kvot som överstiger 1,0 för män innebär ökade risker för komplikationer och följdsjukdomar.

Orsaker till bukfetma

  • Livsstil.
    Vår livsstil är ofta en starkt bidragande orsak till att vi blir överviktiga. Vi äter ohälsosamt, dricker mycket alkohol och motionerar för lite.
  • Ärftliga faktorer.
    Vår förmåga att lagra fett styrs till viss del av ärftlighet.
  • Stress.
    Fysiska besvär som stress kan också påverka vikten, eftersom stress ökar produktionen av kortisol i kroppen. Kortisol i sin tur ökar risken för att utveckla bukfetma och diabetes typ 2, eftersom det rubbar kroppens insulinbalans.
  • Sömnbrist.
    För lite sömn kan bidra till att du ökar i vikt, eftersom det ökar din hungerkänsla. Under sömnen frigörs nämligen hormoner som reglerar aptiten. Om mängden sömn minskar, minskar också mängden hormoner, vilket gör att du får en ökad aptit.
  • Ålder.
    När vi blir äldre är det vanligt att vi tappar muskelmassa och får svårare att gå ner i vikt. Detta beror bland annat på att ämnesomsättningen minskar.
  • Psykisk ohälsa.
    Många människor äter för att dämpa ångest och depressiva känslor.
  • Läkemedel.
    Vissa typer av mediciner kan bidra till viktökning, exempelvis kortison och antidepressiva läkemedel.
  • Hormonbrist.
    Testosteronbrist kan orsaka bukfetma. Om din bukfetma beror på testosteronbrist räcker det inte att bara leva hälsosamt. Då behöver du behandling.

Diagnos och behandling av bukfetma

Om du lider av bukfetma kan det vara bra att göra en utredning och prata med en läkare för att reda ut om dina symtom kan bero på testosteronbrist, så att du kan få rätt diagnos och behandling. Det kan till exempel vara en bra idé att söka vård om du har svårt att minska i vikt på egen hand trots upprepade försök och dessutom har fler symtom som kan vara kopplade till testosteronbrist.